Hon såg ut som om hon bara låg och sov...hon var så fin...hon såg så fridfull ut.. Jag kunde absolut inte hålla borta min tårar, det rann nerför kinderna konstant...:( Alla grät och det var en jobbig dag för oss alla...Jag kan inte fatta att hon är död:( Hon var världens bästa mormor som man alltid kunde komma till.. Hon hade alltid framme godis och hon var alltid mån om alla.. En riktig förebild för oss alla... Hon kommer för alltid vara i våra hjärtan och i våra tankar.. Hon har betytt så oerhört mycket för oss alla och hon var älskad av oss alla..
Vi fick en sjukhuspräst som var inne hos oss och vi sjöng och bad för mormor/farmor.. Alla grät och det var oerhört tungt..Man ville bara att hon skulle vakna upp och säga något roligt som hon alltid brukar göra men nu gjorde hon inte det...
Jag ångra att vi inte hann till sjukhuset innan du tog ditt sista andetag, för jag hade velat säga några sista ord.. Jag hade velat säga Jag älskar dig och tack för allt som du har gjort för oss alla och att du har varit världens bästa mormor/farmor för oss alla..Jag hade velat vara hos dig när du dog, jag ville inte att du skulle dö ensam..
Natten har varit oerhört jobbig, har inte sovit nånting knappt...Hör bara din röst hela tiden och ser ditt ansikte framför mig.. Men jag tror du har träffat morfar nu igen och att du har det bra tillsammans med honom... Du hade inga smärtor när du dog utan du dog fridfullt... Du har varit en kämpe och det beundrar jag dig för...
Jag sitter bara och gråter hela tiden... Har inte ro till att göra nånting... Jag saknar dig och vill bara ha dig tillbaka men vet att det inte går...
Här är min älskade mormor och jag när jag tog studenten 2007...
Älskade mormor med min syster Maria när hon gifte sig sommaren 2010...
Jag älskar dig Mormor och saknar dig så otroligt mycket!!! Sov så gott!!!!
Jag läser dina oerhört vackra ord Anna och kan inte hjälpa att tårarna rinner. Jag har ju känt din mormor nästan i hela mitt liv. Hon var glad och pigg, ville alltid vara med där det hände något, nyfiken på livet. Hom försökte hålla din mamma och mej ifrån Nybros hemskheter men hon behövde aldrig vara orolig för det, vi (Gunnel och jag)klarade oss med ett glatt humör och att vi aldrig försökte vara några som vi inte var.
SvaraRaderaÄven tankar från min egen mors bortgång kommer nu i dagen igen, till sommaren är det 3 år sedan hon dog. Jag vet vad ni har att vänta er, med begravning, tömma hemmet, och mycket mycket mer.
Ni är ju många som delar på det ansvaret nu men känner jag Gunnel rätt så blir det hon som får styra med alltihop, men hon kan deligera till er andra.
KRAM//Annica//
Ja jag har hört om alla era äventyr som ni gjort i era ungdomsdagar... Och mormor ville som sagt vara med hela tiden och hon var väldigt nyfiken på mycket... Hon kommer för alltid vara i våra tankar.. Jag saknar henne och begravningen kommer vara hemskt...
SvaraRaderaVi får stötta varandra i det svåra sorgarbetet.. Ja visst det är hemskt med döden... Tack för din omtanke!
Kramar Anna
Fint skrivet Anna! Mitt i allt det svåra så tänker jag på alla fina stunder med henne och allt roligt hon sa, glädje och sorg blandas då på samma gång och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Vi får försöka vara stolta över att vi hade världens bästa mormor och tänka på att hon säkert har det jättebra nu! Jag är nästan säker på att hon visste om hur mycket vi tyckte om henne, även om vi inte hann säga det precis innan hon lämnade oss. Det är tillåtet att gråta hur mycket som helst, det visar bara hur betydelsefull hon var för oss...
SvaraRaderaKramar!
Fint skrivet! Samtidigt som vi sörjer för vår älskade mormor så glädjer det mig att veta att hon mår bra nu och får vara med morfar igen. Så hjälper att tänka när man saknar henne..
SvaraRaderaSå vackert skrivit <3. Jag blir också helt rörd. Så hemskt när sådant här händer!!
SvaraRaderaMen skönt att hon slapp lida och man får tänka på alla fina stunder man haft tillsammans, för det kan ingen ta ifrån en. Men man måste också få vara ledsen. Massa kramar <3