Mosters busunge 8 år 20/10, oändlig kärlek

I måndags fyllde min älskade systerson William 8 år. Vi firade honom i lördags.

Jag och William klickar oerhört bra ihop och vi har alltid roligt tillsammans. Det spelar ingen roll om jag är ledsen eller på dåligt humör. Han piggar alltid upp mig och bara hans närvaro fyller mitt hjärta med så otrolig värme. Han bryr sig alltid om alla andra, att alla ska få mat och att alla ska få vara med. Mitt liv är så mycket mer rikare med honom i mitt liv.

I måndags var jag där och åt tacos och fikade lite. På kvällen skulle jag söva honom och la mig bredvid honom i sängen, sjöng lite godnattvisor och tittade på honom när han blev tröttare och ögonlocken var på väg att gå ner då jag får en rysning i hela kroppen och fäller några tårar för jag är så otroligt glad över att han just är min systerson. I den stunden tänkte jag på att hans liv hängde på en skör tråd när han var nyfödd. Att vi kunde ha förlorat honom för evigt men att han nu är här i vårt liv och skänker så mycket glädje.

Då ser William att jag har tårar i ögonen, tar sin lilla hand, klappar mig på kinden och frågar. Varför är du ledsen moster? Han torkar bort mina tårar och ger mig en puss på kinden. Han slutar aldrig att förvåna mig denna underbara lilla unge.

Fattar inte att du varit så här liten. Tiden går verkligen fort.

Alla borde ha en som William i sitt liv. Jag vet att jag är en bättre människa pga honom. Jag är glad och lycklig att jag har honom i mitt liv.