Dagen då jag läste att Stefan Liv hade omkommit i en flygkrasch med sitt lag Lokomotiv Yaroslavl så blev jag helt tyst.. Tänkte för mig själv, detta kan inte vara sant...Blev helt tom i mitt huvud... Helt ofattbart.. Det får bara inte hända...Mina tårar började rinna och hela mitt huvud fylldes med tankar..
Han kommer aldrig att stå i sin kasse mera och vara den härliga spelaren som han var.. Jag har inte varit så förtjust i Hv71 kan jag erkänna men när en sån här tragedi händer så spelar det ingen roll vilket lag man än håller på och älskar.. Det berör varenda en... Jag har Färjestad i mitt hjärta men ändå så berör det mig..
Har tyckt det varit jobbigt att han skulle stå i HV när Färjestad mött dem men oavsett det så har jag gillat honom som person... Han hade alltid glimten i ögat och hade verkligen sitt barnasinne kvar.. Jag kommer sakna honom på isen...Han var en utav Sveriges bästa målvakter.. han kommer aldrig bli glömd...
Jag tänker på hans familj och hans vänner.. På hans fru som han för bara två månader sen gifte sig med och som inte får träffa sin älskade man igen och på hans två små söner som aldrig kommer få träffa sin pappa igen...Det gör mig så ledsen...Det värker i mig...Blir så påmind på att det kan gå så fort... Han var bara 30 år.. Det är ingen ålder.. Han hade resten av livet på sig att leva...
Jag kände honom inte och jag träffade honom aldrig men jag kommer minnas honom för alltid och vill hedra hans minne genom att skriva i min blogg...
Vet inte hur jag skulle klara av det om jag hade förlorat min underbara älskling...
Ta vara på varandra och ta inget för givet- det kan ta slut på en sekund...
Stefan Liv
Alltid saknad och aldrig glömd..
Pussar & Kramar
A
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar